: Årsbästa

Årsbästa_omslag

Av: Elever på Serietecknarutbildning vid Skapnäcks folkhögskola
Omfång: 194 sidor
Format: B5
Pris: 80 kronor
Kontakt: [email protected]
Hemsida: serietecknarutbildningen.se

Serietecknarutbildningen vid Skarpnäcks folkhögskola såg dagens ljus hösten 2016, under ledning av serieskaparna Ida Engblom och Wendel Strömbeck. Efter att serieutbildningarna i såväl Gävle som Hofors lagts ner under de senare åren, var det ett påtagligt tomrum som därmed fylldes (för att komplettera Serieskolan i Malmö då, som står stadigt som landets främsta). Förutom att undervisa och uppmuntra aspirerande serieskapare, strävar skolan enligt egen utsago även efter att synliggöra normer och maktförhållanden i samhället.

”Årsbästa” är en välproducerad antologi som, med tydlig inspiration från Serieskolans årsbok i layouten, visar upp guldkorn från det allra första årets serieskörd. Trycksaken balanserar någonstans på den ibland suddiga gränsen mellan small press och förlagsutgiven seriebok – och även om fanzin knappast är det rätta epitetet här, framstår ändå en recension på dessa sidor som motiverat.

Det är sexton serietecknar-elever som medverkar i boken, varav samtliga var nya bekantskaper för mig. Stilarna är precis så varierade som kan förvänta sig, här finns de flesta seriegenres representerade, om än med viss tonvikt på det (i brist på bättre ord) alternativa uttrycket. Nivån på tecknandet är generellt sett hög – många av tecknarna har ännu en bra bit kvar på resan till fullfjädrade proffs, fast det mest trevande amatörstadiet har samtliga lämnat bakom sig. I proffsigaste laget utmärker sig Abbe Granberg, vars serie ”ASPERA” om nio queera konststudenter i Paris både engagerar och imponerar visuellt; och Linus Rasmussen, som med sin originella och slipade stil i ”Animality Soulstice” har påtaglig potential inom webcomic-sfären. De intressantaste serierna, vad det gäller både form och innehåll, står emellertid Sofia E Karlsson för. Hennes vardagsrealistiska ”Hjärterummet”, i enkelt men alltid så effektivt strippformat, fångar upp små men angelägna saker i vardagen hos en barnfamilj (med förmodat självbiografisk utgångspunkt), med även viss anknytning till samhället och normfrågor. Det sistnämnda, som alltså är något som Skarpnäcks folkhögskola vill lyfta särskilt, finner man som ett återkommande moment i flera av antologins alster. På det området utmärker sig även Emma Tönnes, vars självbiografiska ”Tre flator på rad” (bild nedan) har mycket nerv och uppvisar ett mycket lovande, om än oslipat, bildspråk.

Årsbästa_utdrag

Ett hejarop bör utdelas även de elever som tagit vara på sin ettåriga utbildning i form av vitt skilda formexperiment – däribland Henrik Zacco, som presenterar en stilmässig skala som sträcker sig från cartooniga till rentav kubistiska uttryck. Är det något i antologin som känns överflödigt är det i så fall de inklämda (och alltid lika ointressanta) karaktärsskisserna. Något jag också innerligt önskar mig att slippa i samtliga årsbokssammanhang, oavsett serieutbildning, är alster som slutar med texten ”fortsättning följer”. Har man inte mer längdmässigt passande bidarag till en antologi, får man antingen hänvisa till var det går att läsa resten av serien om man vill, eller helt enkelt låtsas som att serien slutar där den gör. Att utlova en fortsättning som läsaren inte har tillgång till är oseriöst.

För att vara en allra första årsbok rankar sig ”Årsbästa” sammantaget på en imponerande nivå, och lämnar få tvivel om att det är en angelägen och välfungernade utbildning som Engblom och Strömbeck sjösatt. Jag kommer att med spänning följa utvecklingen hos flera av de medverkande tecknarna, liksom utvecklingen hos själva Serietecknarutbildningen och dess utgåvor.

Henri Gylander

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>